{"id":291,"date":"2015-01-28T08:28:45","date_gmt":"2015-01-28T07:28:45","guid":{"rendered":"https:\/\/test.unicorn.fi\/terapi\/the-origins-of-psychotherapy\/"},"modified":"2024-03-10T14:18:08","modified_gmt":"2024-03-10T14:18:08","slug":"the-origins-of-psychotherapy","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/the-origins-of-psychotherapy\/","title":{"rendered":"3. Terapins r\u00f6tter"},"content":{"rendered":"<h2 class=\"wp-block-heading has-text-align-center has-ast-global-color-0-background-color has-background\"><strong>Terapins r\u00f6tter<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-uagb-container uagb-block-09c108ca default uagb-is-root-container\">\n<p class=\"has-text-align-center\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"424\" class=\"wp-image-1450\" style=\"width: 300px;\" src=\"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/wp-content\/uploads\/2023\/09\/art3.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/wp-content\/uploads\/2023\/09\/art3.jpg 500w, https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/wp-content\/uploads\/2023\/09\/art3-212x300.jpg 212w, https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/wp-content\/uploads\/2023\/09\/art3-106x150.jpg 106w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n<p class=\"has-ast-global-color-0-background-color has-background\"><br>Konstterapi och gestaltterapi \u00e4r tv\u00e5 skolor inom psykoterapin omkring vilka det uppenbarligen r\u00f6r sig m\u00e5nget missf\u00f6rst\u00e5nd. Jag upplever ofta att m\u00e4nniskor antingen \u00e4r nyfikna eller lite misst\u00e4nksamma mot b\u00e5da terapiformerna. Det inspirerar mig till att ber\u00e4tta mera om dem, eftersom nyfikenhet b\u00f6r bel\u00f6nas och misst\u00e4nksamhet kanske b\u00e4st kan botas med information.<br><br>I mitt dagliga arbete som arbetshandledare och psykoterapeut anv\u00e4nder jag mig av dessa tv\u00e5 terapiformers teori och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt. I denna serie artiklar vill jag bland annat ber\u00f6ra deras bakgrund, principer, arbetss\u00e4tt och etik.<br><br><strong>Gestaltterapin - historia och ursprung<\/strong><br><br>Gestaltterapin som teori och metod skapades av Fritz Perls som levde fr\u00e5n 1893 till 1970. Han f\u00f6ddes i Berlin i en judisk medelklassfamilj.  Efter att ha l\u00e4st medicin och specialiserat sig i psykiatri, avlade han examen som l\u00e4kare 1921. Han verkade som l\u00e4kare i Berlin till 1926, och flyttade d\u00e4refter till Frankfurt, d\u00e4r han tr\u00e4ffade sin blivande hustru Laura Posner (senare Lore Perls), som studerade vid universitetet d\u00e4r. Hon avlade senare doktorsexamen i psykologi, och det var i samarbete mellan de b\u00e5da makarna som gestaltterapin blev till, inspirerad av m\u00e4nniskor som bl.a. Martin Buber, Karen Horney, Wilhelm Reich och Sigmund Freud.<br><br>1933 flydde paret Perls till Sydafrika p\u00e5 grund av att Hitler kom till makten. H\u00e4r grundade de The South African Institute for Psychoanalysis som de drev tillsammans till 1946, d\u00e5 de emigrerade till USA. De grundade tillsammans med Paul Goodman The New York Institute for Gestalt Therapy, men det var f\u00f6rst n\u00e4r Fritz Perls hade flyttat sin verksamhet till Esalen Institute i Big Sur i Californien som gestaltterapin vann egentligt erk\u00e4nnande som en egen terapiform.<br><br><strong>Namnet Gestaltterapi och dess betydelse<\/strong><br><br>Gestaltterapins pionj\u00e4rer var ursprungligen ganska oeniga om namnet Gestaltterapi. Flera \u00f6nskade p\u00e5 grund av terapins \u00f6verordnade existentialistiska livs\u00e5sk\u00e5dning att den skulle kallas Existentiell Terapi. Av olika orsaker stannade man sist och slutligen \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r namnet Gestaltterapi. Ordet gestalt syftar h\u00e4r p\u00e5 helheter eller m\u00f6nster som ger mening. En gestalt \u00e4r annat och mera \u00e4n summan av de delar som ing\u00e5r i helheten: ocks\u00e5 relationerna mellan dess delar \u00e4r av stor betydelse. Det gestaltbegrepp som gestaltpsykologin i tiden skapade kring varseblivningsprocesser anv\u00e4nds s\u00e5lunda av Perls och andra gestaltterapeuter f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 och arbeta med ocks\u00e5 andra psykologiska processer \u00e4n varseblivningen.<br><br>Essensen i det gestaltterapeutiska syns\u00e4ttet \u00e4r att det \u00e4r \u201dsunt\u201d att olika psykologiska processer blir avslutade, d.v.s. vi m\u00e5r bra n\u00e4r gestalter blir slutna, och vi drabbas av olika symptom n\u00e4r de inte blir det. Om en process blir p\u00e5 h\u00e4lft, utg\u00f6r den oavslutade gestalt som d\u00e4rvid uppst\u00e5r ett hinder f\u00f6r senare processer, den \u201dbinder energi\u201d och hindrar klienten att reagera adekvat i den process som egentligen numera \u00e4r den aktuella. F\u00f6renklat uttryckt g\u00e5r det terapeutiska arbetet d\u00e4rf\u00f6r ut p\u00e5 att f\u00f6rst identifiera och medvetandeg\u00f6ra en aktuell oavslutad gestalt. D\u00e4refter samarbetar klient och terapeut f\u00f6r att steg f\u00f6r steg avsluta den process som vid n\u00e5gon tidpunkt i klientens liv \u00e5stadkommit den ofullbordade gestalten. De olika stegen i en process, gestaltbildningen, beskrivs i en klassisk teoretisk modell, den s\u00e5 kallade energicirkeln.<br><br>Ut\u00f6ver sin v\u00e4ldiga aktivitet som arbetande terapeut skrev Fritz Perls n\u00e5gra viktiga och grundl\u00e4ggande b\u00f6cker om gestaltterapi. Detta blev en medverkande orsak till att gestaltterapin redan under hans egen livstid hann f\u00e5 bra fotf\u00e4ste och bli ganska k\u00e4nd och utbredd.<br>De som l\u00e4rde sig att praktisera gestaltterapi av Laura eller Fritz Perls kallas \"f\u00f6rsta generationens gestaltterapeuter\". S\u00e5 idag \u00e4r det \u201dtredje och fj\u00e4rde generationens gestalt- terapeuter\" som utbildar sig och praktiserar. Och \u00e4ven om utvecklingen f\u00f6r\u00e4ndrar oss alla, v\u00e5ra omgivningar och v\u00e5ra villkor, fungerar grundprinciperna i gestaltterapi \u00e4nnu idag, eftersom terapin tillgodoser de behov av utveckling och sj\u00e4lvinsikt som nutidens m\u00e4nniskor har. Detta finns n\u00e4rmare beskrivet bl.a. i b\u00f6cker av psykoterapeuterna och f\u00f6rfattarna Inger Mannerstr\u00e5le och Hanne Hostrup<br><br><em>Text och illustration: Tine Sylvest<\/em><br><em>Foto: Bo Mellberg<\/em><br><br>Skribenten \u00e4r leg. psykoterapeut MPF, konstterapeut och arbetshandledare. Hon \u00e4r danska och bor och arbetar i Vasa.<br><br><a href=\"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/fritz-perls-legacy\/\" data-type=\"page\" data-id=\"294\">N\u00e4sta sida : <strong>Arvet efter Perls<\/strong><\/a><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>The Origins of Psychotherapy Art therapy and Gestalt therapy are the two schools within psychotherapy around which there apparently are many misconceptions. I often experience that people are either curious or a little suspicious towards both forms of therapy. It inspires me to talk a bit about them, as curiosity should be rewarded and suspicions [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_uag_custom_page_level_css":"","site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"set","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"class_list":["post-291","page","type-page","status-publish","hentry"],"uagb_featured_image_src":{"full":false,"thumbnail":false,"medium":false,"medium_large":false,"large":false,"1536x1536":false,"2048x2048":false,"trp-custom-language-flag":false},"uagb_author_info":{"display_name":"therpaimport","author_link":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/author\/therpaimport\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"The Origins of Psychotherapy Art therapy and Gestalt therapy are the two schools within psychotherapy around which there apparently are many misconceptions. I often experience that people are either curious or a little suspicious towards both forms of therapy. It inspires me to talk a bit about them, as curiosity should be rewarded and suspicions&hellip;","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/291","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=291"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/291\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1602,"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/291\/revisions\/1602"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=291"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}