{"id":306,"date":"2015-01-28T08:40:38","date_gmt":"2015-01-28T07:40:38","guid":{"rendered":"https:\/\/test.unicorn.fi\/terapi\/the-changing-diagnosis\/"},"modified":"2024-03-10T15:09:32","modified_gmt":"2024-03-10T15:09:32","slug":"the-changing-diagnosis","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/the-changing-diagnosis\/","title":{"rendered":"8. Diagnosen \u00e4r f\u00f6r\u00e4nderlig"},"content":{"rendered":"

Diagnosen \u00e4r f\u00f6r\u00e4nderlig<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\n

\"\"<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n


Gestaltterapin v\u00e4nde sig ursprungligen emot anv\u00e4ndning av diagnoser, d\u00e4rf\u00f6r att de psykiatriska diagnoserna var baserade p\u00e5 ett medicinskt och psykoanalytiskt t\u00e4nkande. Detta uppror mot psykiatrins t\u00e4nkande gick i linje med den humanistiska psykologin, som tog utg\u00e5ngspunkt i den sunda m\u00e4nniskan i motsats till det medicinska t\u00e4nkandet, som tog utg\u00e5ngspunkt i den sjuka m\u00e4nniskan, och det psykoanalytiska t\u00e4nkandet, som var fokuserad p\u00e5 den psykiska sjukdomens orsak. F\u00f6rst p\u00e5 1990-talet har b\u00f6rjan till en gestaltterapeutisk diagnosteori tagit form. Den betonar vikten av att identifiera och kategorisera klientens kontakt- och tillbakadragningsm\u00f6nster, och skiljer sig d\u00e4rmed fr\u00e5n en traditionell psykiatrisk och medicinsk diagnosteori. Den gestaltterapeutiska diagnosen \u00e4r dynamisk, fenomenologisk och f\u00f6r\u00e4nderlig. Klienten har allts\u00e5 inte en best\u00e4md diagnos en g\u00e5ng f\u00f6r alla, utan diagnosen \u00e4r en fenomenologisk analys av hennes kontaktberedskap och beteende vilka kontinuerligt bed\u00f6ms i samarbetet mellan henne och terapeuten.

Det lilla ordet \u201dvarf\u00f6r?\u201d<\/strong>

Den traditionella diagnosen syftar till att ge svar p\u00e5 fr\u00e5gan varf\u00f6r. Om detta fr\u00e5geord anv\u00e4nds i terapin finns det en risk att klient och terapeut vilseleds att ge sig ut i l\u00e5nga, likgiltiga och on\u00f6diga f\u00f6rklaringar. P\u00e5 detta s\u00e4tt \"hj\u00e4lps\" klienten att h\u00e5lla sig kvar i gamla beteenden och system, och terapin mister mening. S\u00e5som jag n\u00e4mnde i min f\u00f6rsta artikel, \u00e4r fr\u00e5gorna vad, hur, n\u00e4r och vem, anv\u00e4ndbara f\u00f6r att leda klienten in p\u00e5 svar som f\u00f6r utvecklingsprocessen fram\u00e5t.

Ett flexibelt arbetsredskap<\/strong>

Eftersom den gestaltterapeutiska diagnosen fortl\u00f6pande \u00e4ndras under den terapeutiska processen, \u00e4r den lika mycket ett arbetsredskap som en diagnos. \u00c4ndam\u00e5let med denna sorts diagnos \u00e4r, att b\u00e5de terapeut och klient l\u00e4r sig s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt om vilka tankar, h\u00e4ndelser, minnen, situationer o.s.v. som p\u00e5verkar klienten till att helt eller delvis bryta kontakten antingen med sig sj\u00e4lv, sin verklighetsuppfattning, eller samtalspartnern. Syftet med att b\u00e5de klient och terapeut l\u00e4r sig s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt om klientens s\u00e4tt att vara i eller ur kontakt, \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis korrektion av klientens beteende. Gestaltterapi g\u00e5r \u00f6verhuvudtaget inte ut p\u00e5 att korrigera vare sig klienten, hans beteende eller n\u00e5got som helst annat. Syftet med att fokusera p\u00e5 klientens kontakts\u00e4tt \u00e4r, att han blir medveten om sin reaktion och d\u00e4rav f\u00f6ljande beteende. D\u00e4rmed blir han i h\u00f6gre grad i st\u00e5nd till att v\u00e4lja om han i en given situation vill vara i kontakt eller inte.

Hinder och skydd<\/strong>

I mitt arbete som psykoterapeut har jag stor respekt f\u00f6r de hinder f\u00f6r ett full\u00f6digt psykologiskt fungerande som en person kommer med eller blir medveten om, under den terapeutiska processen. Ifall dessa hinder \u00f6verhuvudtaget skall \u00e4ndras eller elimineras, b\u00f6r det ske utomordentligt l\u00e5ngsamt och f\u00f6rsiktigt, och b\u00e5de terapeut och klient b\u00f6r vara uppm\u00e4rksamma p\u00e5 vilka \"psykiska omkostnader\u201d eller konsekvenser detta inneb\u00e4r f\u00f6r klienten.
Ofta \u00e4r en klient, d\u00e5 han s\u00f6ker sig till terapi, i ett skede av sitt liv, d\u00e4r han upplever att han beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndra n\u00e5got. Detta kan i m\u00e5nga fall ha att g\u00f6ra med att han anv\u00e4nder sig av gamla, och som det senare visar sig, f\u00f6r\u00e5ldrade beteendem\u00f6nster, i st\u00e4llet f\u00f6r att helt och fullt uppfatta och reagera p\u00e5 aktuella situationer. Det h\u00e4r hindrar honom fr\u00e5n att fungera adekvat. Under terapif\u00f6rloppet medvetandeg\u00f6rs och unders\u00f6ks de gamla m\u00f6nstren. Efterhand som klientens k\u00e4nnedom och medvetenhet om dem v\u00e4xer, visar det sig ofta, att det som klienten idag upplever som hinder f\u00f6r f\u00f6rverkligandet av sin livskvalitet, sin verksamhet eller sina \u00f6nskningar, tidigare i hans liv har varit n\u00f6dv\u00e4ndiga beteenden eller s\u00e4tt att fungera i syftet att skydda honom mot d\u00e5varande inbillade eller verkliga faror.

Detta betyder allts\u00e5, att om klienten f\u00e5r hj\u00e4lp med att snabbt kunna \u00e4ndra eller eliminera s\u00e5dana beteenden, riskerar han att efter\u00e5t snart bli ganska \u00e5ngestfylld. Det som skulle ha varit en hj\u00e4lp till att avl\u00e4gsna nuvarande hinder, blev i st\u00e4llet en bj\u00f6rntj\u00e4nst som medverkar till att klienten upplever sig skyddsl\u00f6s och \"fritt sv\u00e4vande\" mellan tv\u00e5 beteendem\u00f6nster: ett som han har f\u00f6rkastat, och ett annat som han inte \u00e4nnu har beredskap f\u00f6r att f\u00f6lja. S\u00e4ttet att jobba med dessa hinder-och-skydd-mekanismer \u00e4r att i f\u00f6rsta hand hj\u00e4lpa klienten bli medveten om dem, och att d\u00e4refter medverka till att det blir klientens medvetna val, huruvida han vill \u00e4ndra beteendem\u00f6nster eller inte, och i s\u00e5 fall i vilket tempo och p\u00e5 vilket s\u00e4tt.

<\/p>\n\n\n\n

\"\"\n\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t<\/svg>\n\t\t<\/button><\/figure>\n\n\n\n



Text och illustration: Tine Sylvest
Foto: Bo Mellberg
<\/em>
Skribenten \u00e4r psykoterapeut MPF, konstterapeut och arbetshandledare. Hon \u00e4r danska och bor och arbetar i Vasa<\/em>

N\u00e4sta sida : Det gestaltterapeutiska m\u00f6tet<\/strong><\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

The changing diagnosis Gestalt therapy originally distanced itself from any use of diagnoses, as the psychiatric diagnoses were based on a medical and psychoanalytical way of thinking. This revolt against psychiatric thinking was in line with humanist psychology, basing its premises on the healthy human in opposition to the medical thinking based on the unhealthy […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_uag_custom_page_level_css":"","site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"set","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"class_list":["post-306","page","type-page","status-publish","hentry"],"uagb_featured_image_src":{"full":false,"thumbnail":false,"medium":false,"medium_large":false,"large":false,"1536x1536":false,"2048x2048":false,"trp-custom-language-flag":false},"uagb_author_info":{"display_name":"therpaimport","author_link":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/author\/therpaimport\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"The changing diagnosis Gestalt therapy originally distanced itself from any use of diagnoses, as the psychiatric diagnoses were based on a medical and psychoanalytical way of thinking. This revolt against psychiatric thinking was in line with humanist psychology, basing its premises on the healthy human in opposition to the medical thinking based on the unhealthy…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/306","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=306"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/306\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1615,"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/306\/revisions\/1615"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=306"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}