{"id":319,"date":"2015-01-28T08:49:31","date_gmt":"2015-01-28T07:49:31","guid":{"rendered":"https:\/\/test.unicorn.fi\/terapi\/the-contribution-of-gestalt-therapy-to-art-therapeutic-work\/"},"modified":"2024-03-24T14:05:55","modified_gmt":"2024-03-24T14:05:55","slug":"the-contribution-of-gestalt-therapy-to-art-therapeutic-work","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/the-contribution-of-gestalt-therapy-to-art-therapeutic-work\/","title":{"rendered":"12. Gestaltterapins bidrag till konstteraupeutiskt arbete"},"content":{"rendered":"

Gestaltterapins bidrag till konstterapeutiskt arbete<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\n

\"\"<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n


Den danska psykologen och gestaltterapeuten Hanne Hostrup som har skapat terapiformen TECKNETERAPI, har i boken med samma namn skrivit om anv\u00e4ndningen av teckneterapi\/konstterapi i gestaltterapeutiskt perspektiv: Hon skriver bland annat att det viktigaste med anv\u00e4ndningen av de konstn\u00e4rliga uttrycksmedlen i terapeutiskt syfte \u00e4r att det \u00e4r n\u00e5gon mening med den. Att be en m\u00e4nniska s\u00e4tta i g\u00e5ng med att teckna, sjunga, hoppa eller dramatisera \u00e4r meningsl\u00f6st, ifall hon har kommit f\u00f6r att f\u00e5 psykoterapi. D\u00e4rf\u00f6r kan konstterapi inte anv\u00e4ndas utan f\u00f6rankring i en psykoterapeutisk kontext och teori som g\u00f6r anv\u00e4ndningen av konstterapeutiska interventioner meningsfull.
Det gestaltterapeutiska t\u00e4nke- och arbetss\u00e4ttet l\u00e4mpar sig bra som bas f\u00f6r konstterapeutiskt arbete. Gestaltterapin underst\u00f6der n\u00e4mligen konstterapins v\u00e4sen i och med att det som kommer fram i konstterapi \u00e4r \u201ddet som finns\u201d just d\u00e4r och just d\u00e5, och det \u00e4r det som klient och terapeut har som gemensam h\u00e5llpunkt i samarbetet. Samtidigt bidrar gestaltterapin med spr\u00e5ket, s\u00e5 det blir m\u00f6jligt att s\u00e4tta ord p\u00e5 psykiskt material som annars \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 grepp om och medvetandeg\u00f6ra. S\u00e5lunda har klienten m\u00f6jlighet att f\u00e5 en konkret uppfattning om det han jobbar med, vara sig det \u00e4r problem, utforskning av nya m\u00f6jligheter, bearbetning av gamla trauman o.s.v.

En meningsfull kombination<\/strong>

I ett terapif\u00f6rlopp d\u00e4r gestalt- och konstterapi anv\u00e4nds tillsammans, \u00e4r arbetss\u00e4ttet allts\u00e5 \u00e5 ena sidan medvetandeh\u00f6jande bl.a. genom anv\u00e4ndning av det talade ordet. \u00c5 andra sidan inbjuder konstterapin till att det skapas alster av mera eller mindre varaktig karakt\u00e4r, alster som mycket ofta r\u00f6r sig p\u00e5 andra plan \u00e4n spr\u00e5kets, t.ex. symbolplan, eller som uttrycks fysiskt. En del av dessa alster \u00e4r genom sin blotta existens en dokumentation av klientens fram\u00e5tskridande sj\u00e4lvutvecklingsarbete. Detta g\u00e4ller t.ex. teckningar, m\u00e5lningar, dikter o.dyl.
D\u00e5 n\u00e5got av de flyktigare konstn\u00e4rliga uttrycksmedlen som t.ex. drama eller r\u00f6stanv\u00e4ndning har varit i bruk, kvarl\u00e4mnas inget syn-, k\u00e4nn- eller h\u00f6rbart alster efter processens avslutning. Dock har ofta processen i sig sj\u00e4lv hos klienten l\u00e4mnat efter sig intryck som kan ge mening \u00e5t hans arbete i terapin. Vid s\u00e5dana tillf\u00e4llen kan processen efter\u00e5t eventuellt dokumenteras, t.ex. vid manifesterande samtal eller skriftligt noterande. Detta kommenterande bidrar till klientens upplevelse av \u00e4gande och ansvarstagande f\u00f6r det egna arbetet i terapin. Det \u00e4r dessutom en f\u00f6rdel att man under terapiprocessen och i slutet av terapin har tillg\u00e5ng till de konstn\u00e4rliga arbetena eller manifesten omkring dem. Vid terapins avslutning kan en genomg\u00e5ng av de konstn\u00e4rliga arbetena ge klienten en n\u00e4rmast rituellt pr\u00e4glad upplevelse av att avsluta en process, samt medverka till att belysa den utveckling hon har g\u00e5tt igenom.

Konstterapin har m\u00e5nga anv\u00e4ndningsm\u00f6jligheter<\/strong>

Ifall konstterapi \u00e4r baserad p\u00e5 en passande psykoterapeutisk teori och blir utf\u00f6rd p\u00e5 ett ansvarsfullt s\u00e4tt av en eller flera v\u00e4lutbildade psykoterapeuter med klinisk kompetens, kan den vara ett gott redskap f\u00f6r psykoterapi med enskilda, grupper och familjer. Konstterapi \u00e4r ocks\u00e5 en anv\u00e4ndbar form av psykoterapi i arbetet med m\u00e4nniskor som av en eller annan orsak inte \u00e4r s\u00e5 verbala av sig, personer med olika former av psykiska eller fysiska funktionshinder, m\u00e4nniskor som drabbats av demens etc. Naturligtvis tar terapeuten i s\u00e5dana fall h\u00e4nsyn till klientens kapacitet och \nm\u00f6jlighet att begagna sig av konstterapin, och \u00f6vningarna tillr\u00e4ttal\u00e4ggs s\u00e5 de passar f\u00f6r klienten. Om en klient d\u00e4remot visar psykosben\u00e4genhet, b\u00f6r konstn\u00e4rliga uttrycksmedel som redskap i psykoterapin anv\u00e4ndas annorlunda \u00e4n i alla de ovan n\u00e4mnda fallen, eller inte anv\u00e4ndas alls. Och h\u00e4r g\u00e4ller det \u00e4n mera att psykoterapeuten vet vad det \u00e4r han har att g\u00f6ra med, och \u00e4r klar \u00f6ver hur farligt spr\u00e4ngstoff konstn\u00e4rliga uttrycksmedel anv\u00e4nda i psykoterapi kan vara.

Konstn\u00e4rliga uttrycksmedel som redskap i arbetshandledning<\/strong>

Det g\u00e5r ocks\u00e5 bra att anv\u00e4nda konstn\u00e4rliga uttrycksmedel som redskap i arbetshandledning f\u00f6r b\u00e5de enskilda och grupper. H\u00e4r g\u00e4ller det dock att handledaren och den eller de som skall handledas i f\u00f6rv\u00e4g kommer \u00f6verens om huruvida anv\u00e4ndning av konstn\u00e4rliga uttrycksmedel i handledningen \u00e4r meningsfull och \u00f6nskv\u00e4rd. I fall handledaren inte har psykoterapeututbildning och vill anv\u00e4nda dessa redskap, \u00e4r det tillr\u00e5dligt att hon sj\u00e4lv g\u00e5r i handledning kring dessa fr\u00e5gor hos en psykoterapeut med erfarenhet av konstterapi.

Konstterapi \u00e4r ingen leksak<\/strong>

Det finns nu f\u00f6r tiden m\u00e5nga som anv\u00e4nder sig av konstterapeutiska arbetss\u00e4tt utan att egentligen vara klara \u00f6ver, hur mycket psykoterapeutisk kunskap och tr\u00e4ning det beh\u00f6vs f\u00f6r att kunna ta emot och tillsammans med klienten bearbeta det psykiska material som kommer till ytan. Som Hanne Hostrup formulerar det:
\u201dDet \u00e4r l\u00e4tt att be en klient teckna, dramatisera, sjunga etc., och det \u00e4r mycket tillfredsst\u00e4llande att konstatera hur snabbt och precist psykiskt material kommer till uttryck via dessa uttrycksformer. Ifall terapeuten emellertid inte har erfarenhet och kunskap om hur man i konstterapi kan styra allt detta stoff p\u00e5 ett f\u00f6rsvarbart s\u00e4tt, blir konstterapi bara \"en happening\". En tom teknik, som i b\u00e4sta fall fungerar som underh\u00e5llning och som i v\u00e4rsta fall mycket snabbt och effektivt kan v\u00e5lla klienten stora skador.\u201d

Detta var den sista artikeln i en serie som behandlat psykoterapibegreppet och redogjort f\u00f6r till\u00e4mpningen av tv\u00e5 terapeutiska metoder, n\u00e4mligen gestalt- och konstterapi.<\/em>

Text och illustration: Tine Sylvest
Foto: Bo Mellberg
<\/em>
Skribenten \u00e4r psykoterapeut MPF, konstterapeut och arbetshandledare. Hon \u00e4r danska och bor och arbetar i Vasa<\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

The contribution of Gestalt therapy to art therapeutic work The Danish Psychologist and Gestalt therapist Hanne Hostrup, creator of drawing therapy, has in the book with the same name discussed the use of art therapy from a Gestalt therapeutic perspective. She, among other things, states that the most important aspect of using the means of […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_uag_custom_page_level_css":"","site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"set","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"class_list":["post-319","page","type-page","status-publish","hentry"],"uagb_featured_image_src":{"full":false,"thumbnail":false,"medium":false,"medium_large":false,"large":false,"1536x1536":false,"2048x2048":false,"trp-custom-language-flag":false},"uagb_author_info":{"display_name":"therpaimport","author_link":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/author\/therpaimport\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"The contribution of Gestalt therapy to art therapeutic work The Danish Psychologist and Gestalt therapist Hanne Hostrup, creator of drawing therapy, has in the book with the same name discussed the use of art therapy from a Gestalt therapeutic perspective. She, among other things, states that the most important aspect of using the means of…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/319","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=319"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/319\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1623,"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/319\/revisions\/1623"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/unicorn.fi\/terapi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=319"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}